Men ingen av de nordiske minoritetene er omtalt i Ingmar Karlsons nye bok «De små folkens historia. Minoriteter i Europa».
Av Lill Vivian Hansen
lill@ruijan-kaiku.no
Ingmar Karlsson nye bok «De små folkens historia. Minoriteter i Europa» ble sluppet 8. januar fra det svenske forlaget Historiska Media. Karlsson skriver om Europas minoriteter som krever å bli hørt i storsamfunnet.
– Globalisering og digitalisering har ofte blitt sett på som en trussel mot Europas minoriteter. Men denne utviklingen har paradoksalt nok også hatt stor effekt på gruppenes mulighet til å bli hørt. De senere årene har minoritetskulturer fått økende oppmerksomhet. I «De små folkens historia» forteller Ingmar Karlsson kunnskapsrikt og kåserende om ulike minoriteters spennende historie, skriver forlaget om boken på sine nettsider, og lanserer boka som «Ny och högaktuell bok av Ingmar Karlson».
Ingen nordiske minoriteter
De nordiske minoritetene er imidlertid ikke viet plass i boka. Forfatteren mener han har forklart hvorfor i bokas forord. Her skriver han blant annet: Samerna och romerna borde ha sin givna plats i en bok om Europas styvbarn men om dem finns mycket skrivet på svenska av personer med större kunskaper än mina.
På spørsmål fra Ruijan Kaiku om det ikke er litt uheldig å ikke nevne noen av de nordiske minoritetene i en bok om Europas minoriteter – èn som ikke kjenner til minoritetene vil kanskje tro det ikke finnes minoritetsbefolkning i Norden, svarer forfatteren at intensjonen var å skrive om Europas ukjente minoriteter.
– Förklaringen finns ju i förordet. En bok av det slag Du förespråkar skulle ju få flera 1000 sidor. I Sverige är den läsande allmänheten välmedveten om våra inhemska minoriteter och mycket är skrivet om dem. Mitt syfte är att skriva om grupper som är okända för de flesta, svarer forfatteren.
Sveriges «kjente inhemska minoriteter»
I Sverige har jøder, romer, samer, sverigefinner og tornedalinger status som nasjonale minoriteter.
Maja Mella, toiminanjohtaja/verksamhetsledare, i Svenska Tornedalingars Riksförbund, deler ikke samme oppfatning som forfatteren. Hun viser til en rapport fra 2015 basert på en TNS-Sifo undersøkelse som viser at hver tredje svenske ikke kjenner til Sveriges fem nasjonale minoriteter.
I rapporten heter det blant annet at 66 prosent av de spurte i årets undersøkelse kunne navngi minst en av de nasjonale minoritetene. Det innebærer igjen at en tredjedel av Sveriges befolking ikke kjenner noen av minoritetene. Når det gjelder minoritetsspråkene ble resultatet omtrent det samme: 65 prosent kunne navnet på ett av de nasjonale minoritetspråkene. I forhold til tidligere undersøkelser er det færre enn tidligere år. I 2010 kunne 71 prosent navnet på minst ett av språkene.
Her kan du lese rapporten: http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/nyheter-2015/2015-06-03-fler-varnar-om-de-nationella-minoriteterna.html
Maja Mella, toiminanjohtaja/verksamhetsledare, i Svenska Tornedalingars Riksförbund. KUVA: LIISA KOIVULEHTO
Mislykket minoritetspolitikk
Mella viser også til den Svenske statlige utredningen, «SOU 2017:60 Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik». http://www.regeringen.se/49d73d/contentassets/f869b8aae642474db1528c4da4d2b19a/nasta-steg-forslag-for-en-starkt-minoritetspolitik-sou-201760
I rapportens sammendrag (side 15) kan vi lese at «Majoritetssamhällets kunskaper om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken liksom deras plats i Sverige i dag och historiskt är fortfarande högst bristfälliga.»
Lennart Rohdin, som utreder minoritetspolitikk for den svenske regjeringen, har på bakgrunn av denne levert 10 forslag til den svenske minoritetsministeren, Alice Bah Kuhnke, om hvordan Sverige kan forbedre situasjonen til sine nasjonale minoriteter. Til Sveriges Radio uttalte Rohdin følgende: Sveriges minoritetspolitik har hittills misslyckats. Nu måste vi skärpa minoritetslagen och se till att kommunerna följer den.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=185&artikel=6717910
Videre i en artikkel med samme tema publisert i METavisi kan vi lese følgende: «Idag är kunskapen om de fem nationella minoriteterna i vårt land låg. Här behöver Skolverket göra en översyn av sina läromedel och granska hur minoriteterna framställs samt se till att kunskapen om dem förs vidare.»
– Fakta fra rapporten og utredningen styrker min oppfatning, sier Mella.
De nasjonale minoritetene i Sverige er ikke så godt kjent blant svenskene.
I Norge har jøder, kvener/norskfinner, romanifolk/tatere, skogfinner og rom (sigøynere) status som nasjonale minoriteter. I Finland er det samer, finlandssvensker, jøder, romani (sigøynere), gammelrussere og tartarer, i Danmark har det tyske mindretall i Sønderjylland nasjonal minoritetsstatus. I tillegg kommer folkegrupper som ikke har status som nasjonale minoriteter.
Om forfatteren
Dette skriver forlaget om forfatteren: Ingmar Karlsson er forfatter og tidligere diplomat. Han har blant annet skrevet de kritikerroste bøkene «Inga vänner utom bergen. Kurdernas historia» (2017), «Roten till det onda. Uppdelningen av Mellanöstern 1916-2016» (2016), «Turkiets historia» (2015) och «Arvet från Bagdad» (2014).
Ingmar Karlsson har mottatt «Småland Akademis Dag Hammarsköldspris» og «Sydsvenska Dagbladets Europapris». I 2012 fikk han «Johan Hansson-prisen» for boka «Bruden er vakker, men har allerede en mann». Karlson har også mottatt to æresbevisninger og er tildelt «Vitterhetsakademiens prisen» for «et nysgjerrig forfatterskap som utvidet vår kunnskap om Europa og Midtøsten mennesker og kulturer.»
De små folkens historia, skrevet av Ingmar Karlson.
